Thierry har varit Bosna trogen sedan 2022 och har haft en starkt bidragande roll i klubbens resa uppåt i seriesystemet de senaste åren. Med sin styrka, trygghet och fina spelförståelse på mittfältet har han dominerat spelet och varit en nyckelspelare i laget.

Under sin tid i Bosna har Thierry spelat cirka 50 seriematcher, där han gång på gång visat sitt värde både på och utanför planen.

Utanför planen är Thierry alltid trevlig, snäll och omtyckt av alla – en sann lagkamrat och förebild.

Nu har Thierry valt att ta en paus från fotbollen för att i stället fokusera på sin familj. Vi tackar honom varmt för allt han gjort för Bosna och önskar honom all lycka framöver.

Vad låg bakom beslutet att ta en paus från fotbollen just nu, och hur känns det att lämna planen för tillfället?

– Det var flera faktorer som spelade in, bland annat min frus arbetstider och att min son nyligen flyttade till Sverige. Men det viktigaste handlade om min dotter Gaby. Sedan hon var tio månader gammal har hon ofta fått följa med mig till träningar och matcher, och i dag är hon fyra år. Jag känner att jag behöver vara mer närvarande under en väldigt viktig period i mina barns liv, för tiden går och den går inte att spola tillbaka.

Om du ser tillbaka på din tid i Bosna – vilka minnen eller ögonblick betyder mest för dig från åren i klubben?

– Jag har väldigt många minnen, både av glädje och sorg. Glädje över alla framsteg vi gjort, från division 5 till division 3 i dag, men också sorg över vissa viktiga matcher och poäng vi förlorade.

De starkaste minnena är faktiskt från tiden i division 5, när vi ibland bara var sju–åtta spelare på träning. Trots det var intensiteten och glädjen alltid hög, och vi hade riktigt bra träningar med Vlado, haha. Jag tänker på spelare som Irfan, Alden, Adnan, Safet, Edin och många fler.

Vad har Bosna betytt för dig, både som fotbollsspelare och som person, under de här åren?

– Bosna har inte bara varit ett lag för mig, utan en stor familj. Ärligt talat kom jag till Bosna inte för att spela, utan för att få i gång kroppen igen efter min allvarliga skada i Prespa Birlik. Efter nästan två år utan att kunna spela fotboll återupptäckte jag i Bosna glädjen i att helt enkelt få spela igen, i en vänlig och trygg miljö.

I dag är jag väldigt glad över att se hur klubben har vuxit och att jag har fått bidra med min lilla sten till bygget.

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla som jobbar runt klubben och till alla fantastiska supportrar som brinner för fotboll.

Hajmo Bosna 💙💛